Vad är visuell inspektion?
Visuell inspektion kan användas i nästan alla områden inom förebyggande underhållsarbete.
Inspektionen kan användas både under drift av maskinen/anläggningen men även medan den är stillastående.
Visuell inspektion kan tillämpas direkt på ett antal olika områden, såsom:
- Kontroll av rengöring
- Kontroll av korrosion, erosion och deformationer
- Kontrollera frakturer, sprickor och slitage
- Kontrollera tryckmätare, trycksförändringar och temperaturer
- Kontroll av oljenivå, smörjning samt övriga smörjanordningar
- Kontroll av driftkapaciteten i anläggningar och maskiner
Visuell inspektion historiskt:
Utvecklingen inom området “Visuell Inspektion” är huvudsakligen baserat på en ökad medvetenhet. Inspektioner växer i samband med att erfarenheterna från hållbarhet eller brist på sådana hos anläggningar och maskininstallationer, med en bättre användning av sinnena genom denna kunskap.
Denna erfarenhet, kopplat med användningen av rätt verktyg samt ett systematiskt sätt att gå till väga med inspektion, så kan det bidra med bra meriter över observationer för beslutsfattande.
Vad är RVI?
RVI står för Remote Visual Inspection, eller Indirect Visual Inspection, vilket vanligtvis sker antingen djupt inuti rör eller genom små hål för att kunna se insidan av maskiner, tankar och liknande.
RVI är indelad i 2 kategorier enligt beskrivningen nedan:
Vad är TV-inspektion?
Rörkamera, eller ”TV-inspektion” som det även kallas, är speciella videokameror utformade för att krypa genom rör, avlopp, stuprör o.s.v. för att utföra en visuell inspektion.
Vanligtvis, en något större apparat än handhållna videoskop, då det ofta krävs en arbetslängd på över 30m, samt en kraftig konstruktion vid arbete i blockerade rör och liknande.
Dessa används vanligtvis av VVS och dedikerade TV-inspektionsföretag, men även inom industrin för inspektion av fabriksrör och liknande.
Vad är ett Endoskop?
Ett endoskop, ibland kallat videoskop och boroskop eller inspektionskamera, kan användas för många ändamål. Om en visuell inspektion (TV-inspektion) behöver göras inuti rör, pannor, cylindrar, motorer, reaktorer, värmeväxlare, turbiner och andra produkter med trånga otillgängliga hål och/eller kanaler, är videoskopet ett viktigt, om inte ett absolut nödvändigt redskap.
Endoskopet är en utveckling av det äldre boroskopet och fiberskopet. Endoskopet fungerar enligt principen att bilden fångas av en liten elektronisk sensor som överför signalerna till en videoprocessor varifrån bilden skickas till en bildskärm/display. Den elektroniska sensorn är placerad i änden av en flexibel fiberoptisk kabel, som kan levereras i längder upp till 30m och med en diameter ner till 2,5mm
Videoskop och endoskop historiskt:
Den visuella inspektionen är förmodligen den äldsta metoden för oförstörande provning. Det är fortfarande en av de viktigaste.
Mängden information som ges vid en visuell inspektion är stor, eftersom information om ytans skick, form, färg och defekta förekomster o.s.v. kan registreras.
Användningen av endoskop och videoskop kompenserar för ögats oförmåga att se runt hörn och dess begränsade upplösningskraft.
Ordet ”endoskop” är av grekiskt ursprung och betyder lätt översatt ”inre syn”.
De första endoskopen – som gjorde att man kunde se in i ihåliga organ eller hål från utsidan – utvecklades för medicinska ändamål.
Från dessa första steg i utvecklingen uppstod flera tekniska redskap som kallas boroskop. Dessa boroskop är och var väldigt fasta redskap, utrustade med linsoptik och en miniatyrglödlampa för belysning.
I nästa generation ersattes glödlampan av fiberoptisk belysning. Detta gjorde att belysningen kunde stärkas avsevärt samt att bättre fotografisk dokumentation möjliggjordes.
Det avgörande utvecklingssteget insågs med konstruktionen av flexibel glasfiberoptik. Detta gjorde det möjligt att inspektera väldigt svåra ytor som inte kan nås i en rak linje.
Som ett alternativ till fiberoptisk bildöverföring kan bilden nu fångas av en liten elektronisk sensor, som överför signalerna till en videoprocessor, varifrån bilden överförs till en högupplöst bildskärm. Detta gör att det med denna teknik, är möjligt att få betydligt längre endoskop jämfört med tidigare.
Vad är Magnetisk Partikelprovning?
Den magnetiska partikelmetoden är en oförstörande testmetod som lämpar sig för detektering av ytdefekter såsom sprickor, bindningsdefekter och laminering etc. i ferromagnetiska material. Användningen av metoden utnyttjar det faktum att en ytdefekt i ett ferromagnetiskt arbetsstycke som är magnetiserat kommer att störa det magnetiska fältet i arbetsstycket.
Genom att utnyttja denna effekt samlas de magnetiska partiklarna upp längs sprickan, vilket gör en annars osynlig spricka synlig.
Den magnetiska partikelmetoden har många värdefulla fördelar vid inspektioner av ferromagnetiska material:
- Det är en av de mest säkra samt känsliga metoderna för att upptäcka ytegenskaper.
- Metoden är snabb, enkel att utföra samt billig.
- Indikationer kartläggs direkt på arbetsstyckets yta.
- Metoden påverkas inte av eventuella avlagringar i sprickorna, såsom olja, fett eller andra metaller.
- Metoden kan användas även på delar med mindre färgtjocklek.
- Det finns inga större krav på förbehandling av arbetsstyckets yta.
- Undersökningen kan dokumenteras med fotografier och tejptryck etc, varvid indikationen är en bild av defekten.
- Enkel och robust utrustning ger låga investerings- och underhållskostnader.
Magnetpulverprøvning historisk set:
Magnetisk partikeltestnings historia:
Den magnetiska partikelmetoden har precis som andra testmetoder genomgått en snabb utveckling sedan 1930-talet.
Utvecklingen har främst varit inriktad på förbättring av testutrustningen och hjälpmedel för att göra testmetoden mer effektiv.
Idag finns det många olika typer av testutrustning;
Permanentmagneter kan användas där strömförsörjning är omöjlig eller inte finns pga säkerhetsskäl (explosionsrisk).
Obs: I alla andra fall bör permanentmagneter undvikas eftersom magnetfältet är svagt och även grövre fel kan missas.
Elektromagneter däremot, är lätta att hantera, ger ett starkt magnetfält och används som allroundutrustning speciellt på föremål där brännskador inte får uppstå. Svetsar i vanliga stålkonstruktioner, lagringstankar, behållare etc. undersöks till den grad det är möjligt med elektromagnetisk magnetisering .
En transporterbar strömmagnetiseringsapparat består vanligtvis av en transformator som genom ett par tunga svetskablar kan leverera en växelström på ca 1500-25000 ampere. Vid en spänning på några volt. Förutom handelektroder kan spolar även anslutas till dessa enheter för att brukas vid spolmagnetisering. Användning av strömmagnetisering ska endast göras där brännskador anses vara helt ofarliga eller där eventuella brännskador kan avlägsnas efter testet. Gjutjärns- eller stålartiklar kan normalt undersökas genom strömmagnetisering med elektroder utan att föremålen skadas avsevärt.
Stationär utrustning med strömmar upp till 5000 ampere är utformade speciellt för inspektion av bearbetade delar såsom vevaxlar, axlar och liknande.
Sådan utrustning kallas ofta för en magnetisk testbänk. Vanligtvis är utrustningen försedd med transformator, likriktare, justerbara strömtråg för cirkulär magnetisering, spolar för longitudinell magnetisering, en behållare med pump och omrörare för ackumulerad magnetisk vätska samt anordningar för strömreglering inklusive avmagnetisering. Dessutom kan ultravioletta lampor läggas till för testning av fluorescerande magnetiska partiklar. Ovanstående utrustning har fördelen att testet kan göra undersökningar för både längsgående och tvärgående defekter i samma test.
Vad är Penetrantprovning?
Penetrant, eller kapillär vätskeprovning, är en oförstörande provmetod för att upptäcka defekter som når ytan av icke-porösa material. Den kan användas för att hitta defekter som sprickor, porositeter, springor och läckor i stål, gjutgods, plast, keramik och liknande.
Ett färgat eller fluorescerande penetrant appliceras på ytan av det rengjorda föremålet. Denna vätska tränger genom även mycket små defekter på ytan genom en kapillärverkan. Överskott av penetrant vätska avlägsnas från ytan och efter applicering av en framkallningsvätska kan defekten ses antingen direkt eller under ultraviolett belysning.
Penetrantprovning historiskt:
Sedan urminnes tider har metoden som använts varit att lösa upp riven krita i alkohol eller, när det gäller heta ytor, i vatten.
Ytan som skulle undersökas med avseende för sprickor osv, smetades först in med fotogen och rengjordes igen och till sist målades sprit/kritlösningen på.
När väl slammet hade avdunstat fanns det torra kritlagret kvar och eventuella sprickor kunde upptäckas genom mörka strimmor av petroleum på den vita kritytan.
Det är denna metod som nu har vidareutvecklats till Penetrant (Kapillärvätska) prover, där fotogen har ersatts av ett kapillärfärgämne och sprit/kritlösningen har ersatts av en framkallare. Båda finns tillgängliga på aerosolflaskor.
Utöver det har speciella rengöringsvätskor utvecklats och finns nu också även på aerosolflaskor. Ett sådant Penetrant-kit finns givetvis här i butiken.
Fördelen med att förvara vätskorna i aerosolflaskor är att du har en rimlig garanti för att alltid ha rena och hälsosamma vätskor tillgängliga.
Metoden kräver mindre investeringar och burkarna är lätta att transportera och tar upp en väldigt liten plats vid prover. Användaren måste dock ta väl hand om varje tillfälle den ska användas samt utföra processen korrekt.
Kapillärmetoden är ganska långsam vid prover av större ytor, medan den kan vara mycket snabb att använda vid flertalet produktioner i mindre delar. Det är sedan möjligt att automatisera metoden genom att ha vätskorna i bad och föra bitarna i transportörer genom de olika baden, som kan göras ytterligare effektivt med ultraljudsbad. Endast själva inspektionen för defekter görs manuellt, även detta kan göras automatiskt med optisk igenkänning för mönster.